Querétaro, Mexiko – Miljö

Skriven: november 25th, 2011 av Ann-Marie 1 Kommentar

 

Miljö och social utveckling

Delstaten Querétaro ligger i en mycket torr del av Mexiko och att dess vattenbrist inte är ett nytt problem förstår man lätt när man ser den långa akvedukten genom delstatens huvudstad Santiago de Querétaro. Munkarna som kom till Querétaro under 1700-talet byggde akvedukten för att leda vatten till sitt kloster från källan på andra sidan dalen. Idag används inte akvedukten längre, men vattenproblemet kvarstår. På landsbygden slår torkan hårt mot befolkningen som behöver försörja sig på små medel. Avskogning har lett till förhöjd medeltemperatur, ökad torka och jorderosion som försvårar all odling. Dessutom har klimatförändringen lett till mindre nederbörd än tidigare med förödande verkan på jordbruket. Många unga känner hopplöshet inför landsbygdens öde och vill enbart komma bort, till någon plats med större valmöjligheter och där livet kan erbjuda försörjningsalternativ, helst till USA. Migrationen från Querétaro är stor och de lokala sociala problemen med arbetslöshet, utanförskap och drogmissbruk har fått delstatsregeringen att sätta social utveckling i fokus inom så gott som alla tema. Det kan handla om forskning, utbildning, kultur eller miljö, den sociala aspekten måste finnas med i projekten.

 

Det var en gång en ekskog...

 

Självhushåll

Mexikobesöket av miljödelegationen från Västra Götalandsregionen fortsatte alltså från Michoacán till Querétaro där vi fick ett kort och intensivt besöksprogram. Redan på söndagen den 13 var vi på gång och fick resa till det lilla samhället Amealco. Här fick vi besöka en familj som ingår i programmet som leds av CIASPE (Centro de innovación de agricultura sostenible en pequeña escala, eller Inovationscentrum för småskaligt hållbart jordbruk), en NGO med verksamhet i flera länder i Latinamerika. Målet är att familjerna med mycket små inkomster ska få vägledning och stöd för att uppnå självförsörjning när det gäller mat. På gården vi besökte kunde vi se hur man inrett köket med en energisnål spis för matlagning, byggt en vattentank för uppsamling av regnvatten och anlagt en köksträdgård och växthusodling i familjeformat. Ett enkelt och smart sätt att återvinna gråvatten genom biorening fanns också, liksom en uppsamlingsränna för eroderad jord från fältet intill. Utmed jordlotterna hade man planterat fruktträd för att minska vindpåverkan på jorden så att man så småningom skulle kunna räkna med att odla på de nu så utsatta markytorna. Delegationen fick dessutom möjligheten att besöka familjens torrtoa som också var en del av projektet – mycket uppskattat efter den långa bilfärden. Tyvärr fanns ingen tid för drömmerier eller tidningsläsning på toan, vilket ju nästan hör till ett sådant besök. Tolkning mellan de svensktalande och våra värdar behövdes som en språklig brygga, men kanske också som en viktig del av själva mötet mellan oss alla som deltog, gäster och värdar. Hur knyter man annars an när livssituationerna är så fundamentalt olika?

 

Biorening av gråvatten

 

Biogas

Biogas stod också på Querétaros agenda och efter Amealco gick resan till en gård med mjölkkor. Här hade man investerat i en biogasanläggning där gasen producerades av gödseln från korna och sedan användes till elproduktion. Elen behövdes i det egna mejeriet. Det fanns dock en del problem och det var bland annat de stora temperaturskiftningarna som ledde till att det inte producerades så mycket gas som beräknat under vissa årstider. Under vintern var det i dessa trakter inte varmare än +16ᵒC och nästan ingen gas bildades. Presenningarna över gödseldammarna låg då platta och dessutom blåste de sönder när ingen gas höll dem utspända. Vi noterade, funderade och tog med oss frågorna. Inte helt lättlöst utan vidare investeringar från gårdsägarna…

 

Biogasproduktion av kogödsel på gårdsnivå

 

Forskning och industri

Dag två i Querétaro gick i forskningens och industrins tecken. Inledningen var ett stormöte med representanter från olika universitet och forskningscentra som samlats för presentation och dialog. På den här nivån behövdes inte mycket tolkning. De flesta talade en perfekt engelska efter studier i USA och man kan bara undra lite över hur det har blivit så just här? Vår representant från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut fick många bra förslag på forskningsområden att satsa på som samarbetsprojekt under mötet och under de följande besöken på instituten. Säkert kan förslagen leda till forskning med miljövänlig profil även om delstatens miljö- och hållbarhetsminister senare på dagen efterfrågade ett samarbete, ja vilket som helst, som kunde ge resultat efter redan tre månader. Vi håller tummarna för de miljövänliga alternativen, tycker jag.

 

Träff med universitet och forskningscentra

 

Ett Svar

  1. Mikael :-) skriver:

    På utedass i Sverige fanns (finns?) ofta en bonad med något fint budskap`som ”Här får du sitta i egna tankar, tills någon annan på dörren bankar.”. Hur kan det ha varit hos Amealco-familjen måntro?

Lamna ett svar