Orden och miljön

Skriven: januari 18th, 2012 av Ann-Marie 2 Kommentarer

 

Det uppstod ett tolkningsproblem under mitt senaste uppdrag i Mexiko. Visst fick jag en snabb översättningshjälp av en av mina kollegor, men sedan dess har jag gått och funderat över om förslaget var riktigt rätt egentligen. Och det tror jag inte att det var. Uttrycket jag skulle tolka från spanska till svenska var ’ordenamiento ecológico’.  Hur skulle jag säga det på svenska? Jag fick förslaget att använda det engelska uttrycket ’landscape planning’.  Jag visste vad det spanska uttrycket innebar, men hade inte träffat på ett relevant svenskt uttryck med samma mening. ’Ekologisk ordning/analys’, skulle man kunna säga så? Jag var mer inne på ’ekologisk och social inventering’ eftersom det var den innebörd jag tolkat uttrycket till när jag läst om det i mexikansk miljölitteratur.

 

Vad är då ’ordenamiento ecológico’? På hemsidan för Mexikos miljödepartement SEMARNAT, Mexikos Departement för Miljö och Naturresurser, beskrivs uttrycket som processen att identifiera och dokumentera ekologiska förutsättningar och sociala företeelser inom avgränsade områden. Målet är sedan att kunna planera en bättre användning av naturresurserna och minimera konflikter mellan olika intressegrupper och sträva mot hållbarhet inom det geografiska området. Så långt hänger jag med. Men sedan då? Hur blir ekologisk plötsligt landskap som i ’landscape planning’? För vi som människor kan inte planera det ekologiska. Ekologi kan sägas vara läran om naturens egen hushållning av det som vi i det sociala samhället kallar ’resurser’ i form av till exempel vatten, näringsämnen och solenergi som i naturen krävs för att växter och djur ska kunna leva. Det finns ingen tillstymmelse till medveten intention i de ekologiska systemen. Hushållningen sker utan tanke, utan mening och utan värdering. Den bara är. I de sociala systemen däremot, där finns många tankar, meningar och värderingar vilket stämmer överens med begreppet ’landskap’ och dess betydelse. Enligt Europeiska landskapskonventionen låter definitionen av ordet så här: ”Landscape is an area, as perceived by people, whose character is the result of the action and interaction of natural and/or human factors;” Med andra ord, landskapet är det som människor uppfattar att det är och på så vis blir det planerbart. Jag läser vidare och hittar definitionen av landskapsplanering som beskrivs som ”… strong, forward looking action to enhance, restore or create landscape”. Här finns en tydlig intention och som jag uppfattar det hela står den i tydlig kontrast till innebörden av ekologi.

 

Varför tycker jag att frågan om betydelsen för ordenamiento ecológico var så viktig att fundera över och varför kunde jag inte enbart acceptera översättningen landscape planning? Jo, det beror på att jag upptäckte hur lätt det gick att låta en betydelse av ett uttryck glida och bli något annat. Betydelsen fick bli något som passade mig som människa bättre än den mer svårförstådda ekologin som är ett system som utesluter människor. I de socio-ekologiska systemen är människan en aktiv part, men inte i det rent ekologiska.

 

Kontroll och planering är viktigt för oss moderna människor i strävan efter känslan av trygghet. Det är vi som bestämmer över allt, även naturen vill vi domptera och styra. Vi rutar in vård jord, vi gör beräkningar, anpassningar och utvärderingar, och när det inte ser ut att gå åt det håll vi vill så börjar vi om från början. Ändå verkar det gå åt skogen. Klimatförändringen går allt fortare och den naturliga miljön bryts ner och förstörs. Ju mer vi är inne och petar i de ekologiska systemen, desto värre ser det ut att bli. Och då vill jag återknyta till språkanvändningen när vi beskriver det vi vill och det som sker. Tänker vi på vad vi säger och hur vi använder oss av orden som ska göra skillnad i miljöfrågan? När vi talar om ämnet är det så lätt att byta ett begrepp mot ett annat, för vad betyder de egentligen?  Det finns trots allt en anledning till att vara uppmärksam på ordval. Genom orden beskriver vi vår världsbild, men samtidigt strukturerar vi den. Det finns en stor skillnad i betydelse mellan landskapsplanering och ekologisk inventering. I det första är människan i centrum och i det andra naturen. Och i den skillnaden på synsätt ligger ursprunget till vår nuvarande miljöutveckling, de politiska beslut som tas och vardagliga handlingar för gemene man. Vi väljer att beskriva miljön, dess förstöring och alla åtgärder uteslutande med uttryck som speglar en intention, och väljer bort de ord och begrepp som speglar naturens egentliga och ursprungliga vara.

 

Min tolkning blev som den blev i Mexiko, men inför nästa tillfälle är jag bättre förberedd. Då ska jag låta det naturcentrerade synsättet på världen styra mina ord.

2 Svar

  1. Mikael :-) skriver:

    Fint skrivet. Om vi människor nu en gång i tiden lufsade runt i skog och mark som avancerade apor, eller nått, ingick vi då i ekologin? När, i så fall, slutade vi vara ekologimedverkande?

  2. Anki skriver:

    Ekologin är läran om samspelet i naturen. Människan är i högstra grad med i detta samspel, som jag ser det.Det är emellertid ett spel på väldigt olika villkor,där människan fått ett visst övertag över andra levande (och icke-levande) organismer. Människan när också svår att definiera som organism. Hon vill ibland skaffa sig övertag över sitt eget släkte.Hon har visat sig mycket manupulativ och kreativ. Hon hittar ständigt på fler och fler sätt att skaffa sig makt.Man kan heller aldrig vara säker på att denna strävan endast avser organismens överlevnad. Den kan ha flera andra ändamål.Dessutom anser hon att hon är klokare än alla andra.Jag undrar ibland hur hon kan tro något sådant, när hon är så dum att hon sågar av grenen hon sitter på?
    Så jag håller med dig: Låt det naturcentrerade synsättet styra dina ord!
    Jag är också väldigt intresserad av ordet balans. Det vore bra om man kunde fokusera på balansen i olika samspel.

Lamna ett svar